första samtalet kommer strax innan tre inatt. utan svar. andra några minuter senare. fortfarande utan svar. tredje samtalet kommer kvart över. nu svar i tråden. ett samtal att en av mina bästa flickor inte kommit hem. att hon inte svarar på mobilen. att ingen vet vart hon är. jag börjar ringa runt, smsa. inte mycket till svar. ligger klarvaken, brist på saker att göra. gick inte att sova, inte nu, inte vid en stund som denna. bara hemska tankar i huvet. men sen, 10 över 4 kommer det efterlängtade smset. hon är okej. hon hade somnat hos en pojke. nu slappna av, skriver med min flicka. somnar vid halv 5.

inte var man pigg på jobbet idag, 10-16. nära att ramla ihop flera gånger, svartnade framför ögonen, så jag inte längre såg något, ett flertal gånger. jag planerar att ha största slapparkvällen och ta igen mej efter natten, slappa och sova massor. äta lite glass kanske. ja det låter som en bra plan.